Vanliga effekter av yoga

Fysiska

✤ Starka, smidiga, uthålliga muskler och tåliga leder. Djup bålstabilitet.

✤ Balanserar funktionen hos de inre organen, främst matsmältningsorgan.

✤ Ökad cirkulation vilket stimulerar bl a lymfflödet - en viktig del av kroppens immunförsvar.

✤ Stärkt nervsystem. Yogan stimulerar och förfinar nervfunktionen vilket ger ökad kroppskontroll, balans och kroppskännedom.

✤ Balanserar körtelsystemet som utsöndrar hormoner viktiga för vårt välbefinnande.

Mentala

Yogans förmåga att sänka stressnivå och spänningsgrad ger bl a:

✤ Bättre koncentrationsförmåga

✤ Större lugn och närvaro

✤ Ökad inre tillfredsställelse oavsett yttre omständigheter

✤ Förbättrad sömnkvalitet

Yoga för oss i väst

Yoga är en Indisk, mångtusenårig livsfilosofi och hälsovetenskap som strävar efter att individen hittar ett lugn och en inre tillfredställelse oavsett livets skiftningar.

I väst mäter vi ofta vårt värde i hur mycket vi presterar. Den strävan kan verka god men skapar en stress inombords som i längden ger hälsoproblem.

Stress är inte bara ett mentalt tillstånd utan påverkar även i hög grad den fysiska kroppen med bl a spänningsvärk, försämrat immunförsvar och dåligt näringsupptag. Till slut har kroppen inte längre tillräcklig energi att lägga på utrensning och uppbyggnad vilket gör den mer och mer mottaglig för sjukdomar och skador.

Yoga motverkar detta tärande förlopp. Att utföra intelligent utarbetade rörelser i takt med en djup, medveten andning är lugnande, möjliggör återhämtning och ger en effektiv fysisk träning.

Under yogakursen får du lära dig olika tekniker för avslappning, fokusering och kroppskontroll. Allt för att skapa en tillvaro där en stark och frisk kropp härbärgerar ett förnöjsamt och kärleksfullt sinnelag. Precis så som det var tänkt från början.

Yama - attityd mot omvärlden

Niyama - attityd mot mig själv

Asana - kroppsställningar

Pranayama - andningsövningar

Prathyahara - kontroll över sinnena

Dharana - koncentration

Dhyana - meditation

Samadhi - djupgående meditation

✤✤✤

Genom att börja jobba med de fyra första delarna så sker en utveckling av de fyra senare över tiden.

Ingen del är viktigare än någon annan utan de bär upp varandra.

Yoga som fysisk träning

Yoga är rehabiliterande och har visat sig särskilt bra mot spänningsbesvär, nack- och ryggproblem, ledskador etc. Den kombinerade styrke- och smidighetsträningen samt yogapassets symmetriska uppbyggnad motverkar stelhet och obalanser som lätt kan uppkomma vid annan typ av träning.

Väljer du Ashtangayoga eller Hatha flow så jobbar du mycket med styrka, smidighet och balans och blir ordentligt svettig. I Hatha mjuk och Yinyoga är tempot lägre och övningarna mindre krävande men vi rör oss fortfarande en hel del. Oavsett vilken form du väljer är de grundläggande effekterna detsamma (se rutan uppe till höger).

I yogan arbetar man alltid utifrån sina egna förutsättningar vilket gör att alla kan deltaga oavsett ålder, kroppstyp eller träningsvana. Yoga är ingen tävlingssport, det går inte att vara bra eller dålig på yoga utan det centrala är att lära sig lyssna till sin egen kropp och att kunna vara fokuserad.

Yogans filosofi

Yoga fungerar bra som en rent fysisk träning, men vill man så finns det mycket mer att upptäcka. Sett till den mångtusenåringa traditionen så handlar yogafilosofin till större delen om mental träning snarare än fysisk sådan. Yoga är en livsstil, inte en religion och kan utövas av alla oavsett andlig övertygelse.

Visdomen om yoga skrevs ner för ca två tusen år sedan av Patanjali i verket Yoga Sutras. Där definierar Patanjali yogans åtta delar där de fysiska rörelserna är en del och andningsövningar en annan.

Ashtanga vinyasa yoga

Ashtangayoga (som formen populärt kallas) är en klassisk yogaform som i modern tid utvecklats och lärts ut av Sri K Pattabhi Jois i staden Mysore, södra Indien. Det som utmärker denna yogaform är att den utförs enligt en förutbestämd serie av olika positioner, asanas, i ett flöde.

Varje asana knyts ihop med nästa via vissa bestämda rörelser synkroniserade med andningen (vinyasa) och detta gör Ashtangayogan till en enda lång sammanhängande sekvens.

Ashtanga yogan passar alla som tycker om att använda sin kropp, och kräver inte att du är vig och vältränad innan du börjar! Genom att skynda långsamt ges kroppen en möjlighet att bygga den styrka och smidighet som krävs för att sedan kunna gå vidare.

Ashtanga kan tränas genom att läraren leder klassen eller individuellt i grupp, så kallad “Mysore”. Här gör eleverna sin yogaserie i egen takt och läraren går runt och ger justeringar och individuell hjälp. Här ges större utrymme för individen än i en ledd klass där möjligheten till personlig hjälp är mer begränsad. Detta sätt att undervisa är det som används vid Sri K Pattabhi Jois yogacenter i staden Mysore vilken även gett undervisningsformen sitt namn.

Sri K Pattabhi Jois avled 2009 vid en ålder av 94 år och hans yogacenter drivs nu vidare av dottern Saraswati samt dottersonen, Sharath Rangaswamy.

Sri K Pattabhi Jois med sin fru Amma